Gotlandsbonden som satsar på framtiden - och klimatet
Pressfoto TV4, Bonde Söker Fru. Kristian deltog i programet säsong 2022.
På Gotland driver mjölkbonden Kristian Gustafsson familjegården Skradarve tillsammans med sin fru Kristin Gustafsson. Här berättar han om gårdens resa, klimatutmaningar och varför han valt att delta i projekt med Volta Greentech för att använda metanreducerande fodertillskott.
Från generationsgård till modern mjölkproduktion
När Kristian Gustafsson 2010 tog över föräldragården Skradarve på Gotland fanns där 50 kor och cirka 250 hektar mark. Sedan dess har gården expanderat kraftigt.
– 2012 byggde vi en ny ladugård för 120 mjölkande kor och 2015 utökade vi ytterligare till 180 mjölkande, berättar Kristian. Totalt har gården idag uppemot 350 djur om man även räknar in kalvarna.
Klimatutmaningar märks tydligare
Kristian beskriver hur klimatförändringar redan påverkar driften.
– Vädret är mycket mer ”låst” nu. När det blir torrt så är det torrt länge, när det regnar så regnar det länge. Vi behöver därför ha större marginaler i foderlagren och verkligen ta vara på bra skördar, det går längre mellan de bra åren, säger han.
Därför deltar han i projekt med Volta Greentech
När frågan kommer om varför han valt att vara med och utfodra metanreducerande fodertillskott svarar han:
– Jag är helt säker på att vi kommer att komma hit förr eller senare i ett försök att få ner utsläppen från vår verksamhet. Det här är ju ett sätt, det blir som ett delmål i det. Jag tror ju att det kommer att bli mer eller mindre ett krav framöver, att man ska använda någon form av metanreducerande fodertillskott. Men det är ju min egen spaning, så att säga.
”Kostnaden måste landa hos konsumenten”
En central fråga är vem som ska stå för kostnaden.
– Vi bönder har inte marginalerna. Antingen får livsmedelsföretagen ta ut ett högre pris eller så får staten gå in med stöd. Till slut måste kostnaden ned på konsumentnivå, säger Kristian.
Han menar också att företagen behöver bli bättre på att kommunicera värdet:
– De måste göra det konkret. Visa att köttet eller mjölken har så mycket lägre klimatpåverkan – precis som bilindustrin talar om bränslesnåla bilar.
När han får frågan om upplägget där livsmedelsföretag finansierar fodertillskottet, Volta Greentech projektleder och mäter effekten, och lantbrukarna utfodrar tillskottet, svarar han:
– Det är ett bra upplägg. Kostnaden måste ändå i slutändan bäras av konsumenten, antingen via något högre priser i butiken eller genom statliga subventioner. Vi lantbrukare kan inte ta den själva – den marginalen finns inte.
Andra klimatåtgärder på gården
Förutom fodertillskottet har Kristian testat biodiesel, arbetat för hög proteineffektivitet i kornas utfodring och effektivare gödselhantering.
– Vi har kört biodiesel tidigare, men det blev för dyrt när politiken ändrades. Nu tittar vi på att röta gödseln och vara med i ett större biogasprojekt i området, berättar han.
Svårigheten att synliggöra nyttan
En utmaning är att metanreduktionen inte syns för konsumenten.
– Köper du en elbil märks det direkt. Ett fodertillskott syns inte. Därför var de certifikat vi fick (av Volta Greentech, reds anm) som visade utsläppsminskningen väldigt bra. Sådana bevis behövs för att göra nyttan tydlig, säger han.
Framtidens krav
Kristian tror att det på sikt kommer konkreta klimatkrav på mjölk- och köttproduktion.
– Jag tror att man kommer sätta en gräns för hur många kilo CO₂e per kilo mjölk en gård får släppa ut. Den gränsen kommer att sänkas successivt. Då blir fodertillskott ett av flera verktyg för att klara kraven.
Rekommendationen
Avslutningsvis får Kristian frågan om han skulle rekommendera andra lantbrukare att testa fodertillskott. Svaret blir kort:
– Ja, kort och gott, ja.
Fakta: Skradarve gård
Plats: Gotland
Drift: Mjölkproduktion
Antal kor: ca 180 mjölkande, totalt ~350 djur
Areal: ca 250 hektar mark
Övertagande: 2010 (familjegård i generationer)
Klimatåtgärder:
Metanreducerande fodertillskott
Effektivare utfodring & proteinanvändning
Bättre gödselhantering, släpslangsspridning
Testat biodiesel (HVO)
Planerar biogasproduktion tillsammans med andra gårdar i närområdet
